Hej på er!
I dag har jag haft en jobbig dag på jobbet. Något hände och jag blev arg och upprörd och förbannad. När jag kom hem så loggade jag in på linjen och låtsades som att allt var som vanligt. Jag var kåt och glad precis som min karaktär alltid är.
Sen... ringde Besserwisser. Han undrade vad som hade hänt för jag lät lite irriterad på rösten, så jag berättade rakt av vad som hade hänt. Han var helt ointresserad. Han pratade om mina tuttar och hur han skulle kyssa min hals etc. Nu säger säkert någon att han är kund och han får prata om vad han vill för han betalar 19:90 kr per minut. Det är helt korrekt. Men här är mitt problem och det blev väldigt tydligt idag. Besserwisser frågar mig hur min dag har varit och varför jag är upprörd och därför uppfattar jag det som att han vill ha ett ärligt svar. Frågar han min karaktär om hon är kåt så är hon såklart det. Frågar han min karaktär om hon är kissignödig/ bajnödig så är hon det! Men eftersom Besserwisser vill lära känna mig och ställer en rak och ärlig fråga så kan jag ge ett ärligt svar. Då - skiter han i svaret och det är det som gör mig så förbannad. Då tycker jag att han kan låta bli att fråga för då slipper jag slösa min energi helt i onödan. Eftersom han skiter i vad som har hänt under dagen så känner jag mig dum och lurad när han avbryter mitt i och undrar om mina bröstvårtor är styva. Varför slösa min energi? Varför inte gå rakt på sexet och börja snacka ollon och bröstvårtor direkt då? Låt mig slippa vara privat och ärlig. Det är faktiskt lättare att fejka och det går på automatik!
Ni som har haft "long-term- stammisar" som Besserwisser har blivit, vet att med tiden blir man mer och mer ärlig i svaren och den riktiga personligheten börjar lysa igenom på ett positivt sätt. Detta är dock Besserwisser helt ointresserad av. Han är jätteintresserad av mig och att vi skall träffas och knulla och fika och träffas och knulla lite till. Men när jag ger honom den minstaste chansen att få lära känna personligheten bakom telefonrösten så är han direkt avvisande.
Varför?
Hans egna skit har han pratat om i många timmar och hans problem har vi ältat i flera månader. Summan av den här kardemumman blir att lära känna honom på riktigt blir ett väldigt oattraktivt erbjudande.
Nu menar jag inte att han och jag faktiskt skall träffas. Det är uteslutet men vi kan bli "vänner" på linjen. Vi kan lära känna varandra på linjen. Stammisar lär man alltid känna efter ett tag. Men jag är helt ointresserad. Jag skulle välja min stammis Alf över Besserwisser alla dagar i veckan. Alf och jag vi diskuterar allt mellan himmel och jord och vi berättar vad som händer i respektives liv och om det är något kul på gång. Vi delar både glädje ämnen, sorg, saknad och framgång precis som riktiga vänner i verkligheten. Därför tycker jag om Alf så mycket. Han är ärlig och jag är ärlig. Däremot säger jag aldrig mitt riktiga namn eller adress men förutom det så är jag helt ärlig när jag pratar med honom.
Varför kan inte alla vara lika snälla och gulliga som Alf?
/Telefonvärdinnan