Alf säger att han älskar mig och vill att jag kommer hem till honom. Han berättar allt som han skall göra med min kropp och min fitta. Han gör det på ett trevligt sätt och jag gillar att prata med honom. Han tycker att jag skall ta "en sväng runt" hans hemkommun på vägen hem från fjällen. Jag fattar inte hur han tänker där. Om vi säger att jag skulle köra bil från Sundsvall till Haparanda så tycker han typ att "en sväng runt Gotland" inte skulle vara några problem. Jag påpekar att han inte bor i närheten av varken mig eller fjällen men det går liksom inte riktigt in. Jag blir så trött på allt tjat. Varför kan dom inte bara acceptera att det är en telefonsexlinjen och att jag har mitt liv och dom har deras. Våra vägar kommer aldrig att korsas. Ever. Ibland suckar han och säger att han vill träffas men att det kommer nog aldrig att hända och sen suckar han igen så där lite gulligt och vemodigt.
Men jag måste säga här att det är ett bra samtalsämne om man vill få minuterna att gå. Jag har spenderat måååånga timmar på att prata om att träffas. Jag vrider och vänder på situationen. Jag kan inte, det går inte, jag får inte, jag vågar inte, jag är blyg, jag är nervös, jag är uppbokad hela sommaren, jag skall på semester, jag måste jobba osv osv osv.
Jag är uppriktigt förvånad att kunderna inte fattar att det bara är bortförklaringar, men det är ju egentligen inte mitt problem...
Kram
Telefonvärdinnan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar