Ett stön är alltid ett stön eller?

Jag har inte varit på linjen lika mycket och inte heller bloggat så mycket som jag planerade. Jag har spenderat mer tid min pojkvän (Mr Telefonvärdinnan) och han har fått gå före alla pervon som ringt på linjen. Jag ligger mycket hellre och stönar på riktigt med honom än att fejkstönar på linjen. Däremot märker jag att mina stämningsförhöjande fejkstön låter mycket mer regelbundna och harmoniska och är "i takt" än vad de riktiga stönen gör. De riktiga stönen låter inte alls så fina utan mer som att någon håller på att slå ihjäl mig. Det kommer heller inte några helt galna "porrskrik" eller sörplande gurgelljud nerifrån mina feminina kroppsdelar. Det är härligt att ha sex på riktigt utan att ständigt hitta på onödiga utfyllnadsljud av alla dess stag och former. Det är lite lyxigt att jag får njuta för en gångs skull!